26. One piece för barn?

ABBA, pionjärer med sparkdräkt men inte ens de visste vad ordet betydde.

När det nu, på riktigt, börjar närma sig det magiska datumet blir också andra saker mer påtagligt verkliga. T ex att packa ”väskan”. Den väska som jag raljerade över i ett tidigare inlägg är nu hård och krass verklighet. Dock strider jag fortfarande, iaf i mitt eget huvud, om huruvida det är sunt, logiskt och ens nödvändigt att lägga så mycket krut på att försöka följa den omfattande, för att inte säga överambitiösa, packlista det ofta tipsas om.

Det ska ju tammejsatan packas mer för en kort vistelse på ett sjukhus, där all världens service inklusive frisörer, massageterapeuter och narkosläkare finns inom armslängds avstånd, än på långweekenden till New York. Well, bara att göra som man ska och packa på.

En sak som slagit mig tidigare när barn, barnkläder och bb-väskor förts på tal är ett av de måsten som bara ska finnas packade, nämligen en sparkdräkt. En sparkdräkt?! Ok, jag vet vad det är, ett strumpbyx-overall-sovsäcksplagg, men varifrån kommer namnet, eller begreppet?

Om vi bara tar det ordagrannt. Sparkdräkt. Ett ord sammansatt av substantiven ”spark” och ”dräkt”. So far inga problem – en dräkt man hade då man som bäbis åkte spark. Eller?! Är det ett norrländskt ord?! Hur vanligt är ”fordonet” spark i, låt säga Hörby? Har de ens snö där nere? Och kanske ännu viktigare; har de snö och is som ligger kvar så länge att sparken ens hinns plockas fram? Jag är skeptisk.

Ok, då finns alternativ två. Att ordet är sammansatt av verbet ”spark” och substantivet ”dräkt”. Men även där börjar det kännas fel. Hur ofta sparkar bebisar så mycket att det finns behov för en speciell dräkt? Och, om nu bebisen är en riktig kicker, hur enkelt är det att få nån effekt av sparkarna om man har blivit iklädd en sovsäck med hängslen?

Finns ju idag även sparkdräkter för vuxna, då heter de iofs ”one piece” och ska tydligen vara coola. Jag förstår dock varken namnet på varianten för babys eller syftet för den vuxna modellen så jag fortsätter göra research på temat.

Återkommer med mer info när jag kommit närmare svaret på denna gäckande gåta.

25. Finska bäbiskartonger

En finsk bäbis i en finsk bäbiskartong.

Tycker överlag att Sverige (svenskarna) många gånger behandlar sin forna landsdel, vårt tusensjöade grannland i öster – Finland, som lite av en tärande, udda och jobbig kusin; någon man faktiskt har ett släktskap till men helst inte pratar om/vill att andra ska veta om. Det kan vara allt från, att göra sig rolig om att ”pata pastu, tricka prit å slåss me niven”, kommentera någon finsk rallyförares engelska uttal eller att skratta åt tidigare placeringar i Melodifestivalen. Överlag tror jag att de flesta svenskar vet mindre om Finland och finländare än de vet om många andra, mer avlägsna länder och deras befolkning – jag själv inräknad.

Blev tipsad om ett reportage på BBC News Magazine om den kartong som alla finska mödrar får i samband med födsel. En tradition som startade i slutet av 30-talet för att ge mindre bemedlade mammor ett litet startkit med bra-ha-saker till det nya barnet och som sedan övergått till att bli något alla mammor erbjuds, oavsett ekonomisk situation. Till kartongen, som bl a innehåller kläder för både vinter och sommar, en sovsäck, tvättprodukter, leksaker, sängkläder och en madrass, kopplades även ett förbehåll – för att få ta emot gåvan krävde staten att mamman genomgick en hälsokontroll senast under den fjärde graviditetsmånaden. Då gåvan var väldigt eftertraktad blev effekten att blivande mammor i mycket högre utsträckning uppsökte hälsoinstitutioner vilket i slutändan resulterat i att Finland idag är ett av de länder i världen med lägst barnadödlighet.

Kanske dags att omvärdera den där kusinen i öst – verkar ju ha en del bra idéer i alla fall. Trots allt bastande och knivande.

Det som är den kanske roligaste detaljen med den här historien har att göra med just den fysiska kartongen. En kartong som förutom att innehålla en massa bra prylar ofta även blir det nyfödda barnets första säng. G.E.N.I.A.L.T! Och tänk vad praktiskt när det är dags att lämna BB. I stället för att ha packning och annat i väskor eller kassar är det bara att stuva ner allt i en kartong. Madrassen i botten, därefter barnet och sedan resten av sakerna. Tänk dock på att inte lasta för tunga saker och att lämna en liten öppning runt mun och näsa så att den kan andas.

Ei saa peittää!

Hela artikeln hittar ni här.

Och tack till Challe för tipset. =)

24. Cykla till Madrid eller byt namn

Men orka cykla till Madrid, sjukt drygt.

Då var den magiska (?) gränsen passerad. Från att hittills mest räknat i månader, typ ”Hon är i sjunde månaden ”, har tiden nu passerat den punkt när det i stället börjar räknas i dagar. Att gå från att räkna i månader till att göra det i dagar kan ju låta ganska odramatiskt, men, för en förstagångsförälder är det ett regimskifte. Månader är långa (hyfsat) och dagar är korta (-re) vilket då innebär att tiden till beräknad nedkomst också kan räknas som just kort.

Detta betyder också att den mängd tid som finns kvar för att fixa, köpa, färdigställa, låna, hämta, packa, kontakta, lämna in etc, sakta men säkert krymper. Och tyvärr i betydligt högre tempo än punkterna på att-göra-listan bockas av. Stress, adrenalinpåslag, hjärtklappning, tunnelseende och svettningar, ett klassikt fall av fight or flight response.

För att lugna mig själv lite har jag nallat ytterligare i tidsbanken och funderat över hur långt 28 dagar (672 timmar) är och hur mycket man faktiskt hinner på den tiden och här kommer några räkneexempel:
På 28 dygn hinner man på cykel, om man pallar att cykla 12 timmar/dygn med en medelhastighet på 25 km/h, tur och retur till Madrid (cirkus 390 mil). Eller sträcktitta på drygt 1832 avsnitt av ”Hem till gården” (då har du dessutom kvar ett gäng till föräldraledigheten – totalt drygt 6570 avsnitt). Alternativt, om ”Hem till gården” är väl lättsamt, klämma Wagners ”Nibelungens Ring” på totalt 16 timmar 42 gånger. På 28 dygn skulle dessutom en hamster nästan hinna med att bära två kullar med ungar.

Det tog Apollo-astronauterna cirka fyra dygn att ta sig från jorden till månen (då var landningen avklarad) så drygt tre tur-och-retur till månen borde hinnas med. Frågan där är kanske mer vem som som betalar kalaset. Med lite flyt och en snabb handläggare hos Skatteverket skulle det också vara möjligt att hinna med ett namnbyte under denna period.

Så, då var det bara drygt 27 dygn kvar innan beräknad nedkomst så det är nog bäst att jag släpper detta och fortsätter jaga barnvagnar och babyskydd i stället…

23,5. Louis CK om barnnamn

En av världens bästa standup-komiker resonerar om barnnamn. Och för er som inte sett eller hört talas om honom tidigare: kolla också in allt annat han gjort; det mesta är helt lysande.

23. Silvia, Elvis eller Gylf?

Kan det vara en Elvis där inne? Eller en Silvia?

Får, som beskrivet i ett tidigare inlägg, då och då frågan; -Vad ska den heta då? Har ni funderat något? Några förslag? Och givetvis har man börjat fundera på namn, men i ärlighetens namn är det inte enkelt. Helt klart finns det mängder av fina, söta, coola och roliga namnalternativ men problemet är ju att det helst ska passa ihop med den person och den personlighet som barnet kommer att bli.

Det allra bästa vore helt enkelt att införa ett nytt tillvägagångssätt vad gäller namngivning. Innan barnet föds blir det tilldelat en slumpmässig bokstavskombination, lite som ett genererat lösenord för e-post, typ ”GfkYkLqrF”. Detta blir barnets namn under de första tre åren. Under denna period kan då föräldrarna i lugn och ro fundera, testa, analysera barnets personlighet etc för att hitta ett namn som verkligen passar. Inte bara välja ett namn som är inne, som man tycker känns bra vid födseln eller som man ärvt av nån gammal släkting.

Under dessa första tre år kanske det blir helt uppenbart att det är en Elvis som sitter och snyter sig i Paul Frank-gardinen. Jordnötssmöret i mungipan och glittermysdressen talar sitt tydliga språk. Eller att den Doris man först tänk sig, mer och mer visar sig vara en Silvia; ständigt vinkande med ett snett leende på läpparna och en oidentifierbar brytning.

Jag tror detta förfarande skulle kunna lätta pressen som många blivande föräldrar känner över namnvalen. Då skulle man med gott samvete kunna svara: -Nej, vi har inte funderat på namn än eftersom vi inte vet vad det kommer bli för lirare av den som är där inne. Och dessutom heter den redan ”GfkYkLqrF”. Men eftersom det är både långt och krångligt har vi förkortat det till ”GYLF”. Svinenkelt att komma ihåg.

Bra idé va?

22. Barnläkare vs baby 1-0

Tester före matchen.

Idag var det då dags för titelmatchen vi i förra veckan blev anmälda till – vändningsförsöket. Lite som en kvalmatch innan det avgörande mästarmötet. Oddsen var inte direkt jämna; jag menar, motståndarna är två rutinerade barnläkare med en portabel ultraljudsapparat och dessutom på deras hemmaplan.

Vi var på plats redan en timme före matchstart för att göra de sedvanliga testerna. På med ctg-bältet, värdena såg bra ut, solen gassade utanför arenan, saften var iskall och förutsättningarna var perfekta för en riktig kanonmatch.

Helt plötsligt dyker motståndarlagets coach upp och förändrar hela upplägget. Tydligen har de befogenhet att injicera Bricanyl. Bricanyl! Ett läkemedel som vanligtvis används för att lindra astmabesvär men som med sina kramplösande och muskelavslappnande egenskaper även kan få livmodern att slappna av. Lite som att antidopa sina motståndare men vad göra; är reglerna såna är det bara att ställa upp.

Efter denna regeländring blev det hela dock en helt annan sport. Matchen började, läkare nummer ett navigerade med ultraljudet medan läkare två med några enkla handgrepp – osäkert om de var riktigt schyssta – fick vår champion att inom tre minuter göra en kullerbytta och hamna med huvudet nedåt. Match over. And the winner is: vi såklart!

Återigen får man skatta sig lycklig att bo i ett land där sjukvård i det närmaste är gratis och där man dygnet runt har tillgång till kompetent och erfaren vårdpersonal. Förhoppningsvis blev förlusten så tung att hen blev lite sur och inte ens kommer att fundera på att vända tillbaka och behöva gå en returmatch. Ett bra exempel på win-win!

21. BB-väska för pappor

Den ultimata BB-väskan?

Den är nästan något av en helig gral. En vandringssägen eller ett eget väsen. De allra flesta har säkert hört historier om hur den varit felpackad, blivit glömd hemma, förväxlad med andra etc. I tidningar, på bloggar, under föräldrautbildningen och t o m på radion för någon vecka sedan togs ämnet upp: BB-väskan. Och precis som med andra mytomspunna objekt går uppgifterna isär om vad den egentligen är, vem den är till för och om den ens finns i verkligheten. Det tvistas om både form, funktion och innehåll så låt oss, en gång för alla, reda ut begreppen.

Vi börjar från början med själva grunden; väskan. Här finns det inga givna regler. Från en klassisk Louis Vuitton via Fjällrävens Kånken, hockeytrunken, gympapåsen eller en plastkasse – allt är tillåtet. Om valet faller på det sista kanske den lila Systemkassen bör väljas bort.

Innehållet då? Här finns det desto fler riktlinjer. Klädombyten, underkläder, toalettartiklar, smink, morgonrock, mediciner, bh-inlägg, bok, mp3-spelare, eventuella mediciner, snacks, dryck, blöjor, babypyjamas, tvättlappar mm. Lite som en weekendpackning med plusmeny. Fokus på saker som blivande mamma och nyfött barn behöver under och strax efter förlossningen. Givetvis!

Men, tänk om det istället vore bb-väskan för pappor som skulle packas; hur skulle den se ut? Bärbar dator/surfplatta, mobilt bredband, inloggning till NetFlix, surroundanläggning, ett sexpack folköl, ölkorv, skön t-shirt, shorts, golfputter och puttkopp, fem meter konstgräs, nummer av Café, Bilsport, Båtguiden och Golf Digest, snus, gitarren, ett sexpack till, Xbox mm? Detta förutsätter dock att det inte är pappan som ska föda utan bara spendera tid på bb. Helst utan en blivande mamma i närheten då hon skulle få spader på alla onödiga prylar.

Om pappan vore den som skulle föda vore troligen folkölen utbytt mot en cocktail av lämpliga, tunga smärtstillande och två extra tuber lustgas. -Ska tydligen göra jävligt ont så varför chansa?!

Nej, återigen; en stående ovation för alla kvinnor som först bär barnet under nio månader och sedan föder det. We owe you for humanity.

20. Fyra gånger så roligt?

Om det är kul med ett barn, är det då fyra gånger så roligt med fyra? Osäkert, men på filmklippet nedan har i alla fall fyra fyrlingar fruktansvärt kul.

18. Fisventiler och babyställ

Jag har fått inblick i en helt ny värld. En värld av prylar, hjälpmedel och ”måsten”. Sådant man bara inte kan klara sig utan den dag man får barn. Och nu menar jag inte bara sådant som de flesta av oss förstår kan vara bra att ha med en bäbis där hemma; typ barnvagn, skötbord, hoppborg och andra basala grejor. Nej, nu snackar vi saker ni inte visste att ni behövde förrän ni läste om dem. Alternativt prylar som ni efter att ha läst om dem inte törs låta bli att införskaffa. Saker som marknadsförs med texter i stil med ”minskar risken för plötslig spädbarnsdöd”, ”helt fri från våra vanligaste miljögifter” eller ”skydd mot oönskade inkräktare i barnvagnen”. Sedan dessutom ofta kopplat till en procentsats för att bevisa effekten. -Oj, den här blöjan ger 40% bättre luftflöde kring rumpan och minskar risken för blöjexem med 63%, taget!

Det verkar dessutom inte finnas några gränser, vare sig för uppfinningsrikedomen eller för hur lättpåverkade dessa uppfinnare tror att föräldrar – i synnerhet blivande eller nyblivna – kan bli. Eller kanske är. I och för sig är det väl helt naturligt att nappa på erbjudanden om saker som tillfredsställer ett behov, som minskar en bevisad risk eller som är lösningen på ett stort problem; typ trappgrind, cykelhjälm, mygg-/getingnät etc, men det finns ju så mycket annat. Under mina googlings-sessions på nätet har jag snubblat på en hel del saker jag tidigare inte ens visste fanns. Vissa intressanta och roliga med någon form av funktion och andra som mest bara känns som sätt att profitera på riskmedvetna och osäkra föräldrar. Här följer ett urval av det jag hittat hittills:

Fisventilen Windi

1. Fisventilen Windi – en pryl som man alltså för in i rumpan på sitt kolikbarn och som då dränerar tarmsystemet på gaser varvid barnet får mindre ont i magen och kan fortsätta sova. Har, trots att jag känner ganska många småbarnsföräldrar, aldrig ens hört någon som använt dessa. Iofs kanske inget man skryter om men ändå. Se denna pedagogiska film som försöker visa på effekten men som inte säger ett skit (!) om hur den egentligen funkar: Windifilm

Babyställ för valfri placering av ditt barn.

2. Babyställ – eller sovstöd som det heter i texten. Ett exempel på de här sakerna som talar om ”minskad risk” vilket gör att den träffar mitt i prick på gör-allt-för-att-skydda-ditt-barn-nerven. Bra både för att minska risken (där kom den) för plötslig spädbarnsdöd, men också perfekt när du vill ställa upp barnet i bokhyllan för att det inte ska vara i vägen.

Barnmatberedare.

3. Baby Bullet barnmatberedare – en dedikerad matberedare bara för att göra barnmat. På vilket sätt är denna annorlunda jämfört med en vanlig matberedare? Förutom att den har prefixet ”Baby” och att det följer med portionsburkar med glada gubbar på, kan den omöjligt skilja sig så mycket från den apparat som många hushåll har stående i ett köksskåp och aldrig använder.

Bäbishängare för dörrar – praktiskt eller vansinne?

4. Bäbishängare – yes, precis som det låter. Babykeeper Basic är en sele med krokar så att du t ex kan hänga ditt barn över en dörr. Perfekt när du inte orkar ta hand om barnet och vill ha lite egentid; häng det på insidan av ytterdörren, stäng och lås och ta sedan en sväng till frissan/på krogen/till stranden utan att behöva oroa dig för att älsklingen kan krypa iväg och skada sig på något.

Livmoderimitation för svårsövda barn.

5. Livmoderimiterande hammock – en, enligt deras egen webbsida, helt unik produkt som gör att ditt barn vanligtvis somnar inom tio minuter tack vare att gungan imiterar hur den hade det i mammans livmoder. För endast £250 blir stativ och tygbit ditt. Nog för att jag kanske inte har benkoll på kvinnlig anatomi men jag har lite svårt att se hur man ens skulle få in den där ställningen…

Kommer säkert mer tips på ”bra-ha-prylar” vad det lider. Håll till godo och shoppa loss.

17. Fuck fredagsmys!

F**k fredagsmys!

En sak som skrämmer mig med föräldraskapet är att falla in i någon äcklig stereotyp roll och bli en sån där blasé Svenssonpappa. En som ALLTID går på badhuset på lördagar, äter pizza på söndagar, åker till samma fjällstuga under påsklovsveckan och det allra värsta – måste fredagsmysa på samma sätt varje jävla fredag. Oavsett allt som händer i världen i övrigt ska det fredagsmysas med standard-tacos, läskeblask och eventuellt en skål med Polly. Jag har verkligen inget emot trevligt samkväm med familjen, tvärtom, jag ser framemot det. Men att det ska behöva vara så likriktat, mallat och så traditionsbundet att det nästan blir religion av det skrämmer mig.

Hoppas verkligen att jag kan bli en så spontan, flexibel, påhittig och crazy pappa som jag i mitt eget huvud tror att jag kan. Sedan får vi väl se hur det blir när verkligheten tränger sig på. Kanske blir det fyrkantiga och ”tråkiga”, det som fanimig nästan kan äckla mig i dagsläget, det mest naturliga i världen. Kanske sitter jag här om något år och bara längtar efter att få röra ut en påse Santa Maria Tacokrydda i Ica Basicköttfärsen, värma några hårda tacoskal och sedan krypa upp i soffan för att titta på ”Hela Sveriges fredag”. Får nästan svettningar över att ens tänka så men vem vet.

Det jag innerligt hoppas är att, i stället för att falla till föga för ovan nämnda skräckscenario, kunna slänga in familjen i bilen och åka på en spontan fredagsutflykt till Holmsund och ta en pizza på ”Kajan”. Eller ta med tacofärsen till stranden och fredagsmysa där om vädret tillåter. Eller, gud förbjude, flytta fredagsmyset till torsdag i stället och sedan låta fredagen bli en lekkväll hos goda vänner. Alternativt utöka fredagsmyset till fler kvällar i veckan. Ponera att vi utökar det till säg; tre kvällar i veckan, blir det kanske väl mysigt då? Att man liksom får en för hög lägstanivå på mysfaktorn och sedan, som en crackmissbrukare, hela tiden måste öka mysighetsnivån tills man riskerar en överdos av mys.

Och om man då till slut känner att det spårat ur och man närmar sig överdosering, hur avgiftar man sig? Försöker ha så omysigt och tråkigt man kan, äter fiskbullar i buljong sju dagar i veckan, bara läser gamla nummer av Hemmets Journal och endast får rita med blyerts, inte använda färgkritor samt endast i nödfall får titta på TV. Och givetvis då bara på repriser?

Kanske är det så att lagom är bäst. Även om ordet lagom kan ge mig både gåshud och kväljningar. Inte för att det på något sätt alltid måste vara wild and crazy men i alla fall ibland. Och gärna oftare än det är gråvardag och lagom. Visst är det så att det är bra många fler vardagar än helger i almanackan men vem har sagt att inte en vardag också kan vara skoj?!

Nej, om någon märker av, ser tecken på eller bara börjar ana antydningar till att jag håller på att trilla ner i fredagsmysgropen; ge mig en örfil, sparka mig i rumpan och be mig släppa hörnflaggan – där vill jag inte hamna. Och tills jag eventuellt ändå hamnat i tacoträsket säger jag: Fuck fredagsmys!